?????.

Titel: Dåliga nyheter för lokaljournalistiken. En kartläggning av TV4:s lokala nyhetsinnehåll innan och efter nedläggningen av de lokala redaktionerna.Författare: Annamari Alanne, Catharina Björk & Charlotte GuthUppdragsgivare: SVT Uppdrag granskningKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, kandidatuppsats. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2014Handledare: Mathias A. FärdighSidantal: 50, inklusive bilagorAntal ord: 14847Syfte: Att kartlägga det lokala nyhetsinnehållet i TV4 före och efter nedläggningen av TV4:s lokala redaktionerMetod: Kvantitativ innehållsanalysMaterial: Analys av nyhetsinnehållet i TV4 Värmland och TV4 Nyheterna under november 2013 och TV4 Nyheterna under november 2014Huvudresultat: Efter nedläggningen av de lokala redaktionerna har antalet lokala nyhetsinslag ökat i TV4 Nyheterna 2014 jämfört med TV4 Nyheterna 2013, men ofta är de lokala inslagen riktat mot en nationell publik. Sett utifrån det totala utbudet av lokala nyheter 2013 har dock andelen lokala inslag minskat markant.

Syftet med den här uppsatsen har varit att kartlägga Jönköpings gymnasieungdomars användning av samtliga professionellt producerade lokalmedier på orten, sammanlagt tolv stycken.461 enkätsvar från elever på 18 gymnasieprogram visar att i Jönköping har ännu inte den stora världen konkurrerat ut den lilla. Trots den digitala tidsålderns influenser på den unga generationen uppger hela 50 procent av gymnasieungdomarna att de är intresserade av lokala nyheter och helst konsumeras dessa via traditionella medier. Samtidigt uppger 44 % att de dagligen eller nästan dagligen använder sociala medier för att ta del av lokala nyheter.Jönköpings-Posten är det överlägset mest frekvent använda lokala nyhetsmediet. 26 procent av Jönköpings gymnasieungdomar läser den lokala morgontidningen på papper dagligen eller nästan dagligen. På delad andraplats med 12 procents daglig användning ligger nättidningen Jnytt och TV4 Jönköping.

Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur Lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid.

I dagens snabbföränderliga marknadssituation finns det mycket som styr om och på vilket sätt informationen når mottagaren, det är inte alltid lätt att göra sig hörd bland allt brus, i synnerlighet inte om man är en mindre aktör. Dagens huvudroll i marknadsföringssammanhang besitts av internet. Även på internet finns det olika sätt att som företagare göra sig hörd. Denna studie har som syfte att fastställa på vilket sätt mindre lokala aktörer verksamma inom klädesbranschen kan göra sig synliga samt bygga upp sitt varumärke med hjälp av internet, och då i med fokus på sociala medier. Studien ska även undersöka vad som karaktäriserar dessa företag idag gällande varumärkesbyggande via sociala medier. Som denna studie klarlagt är internet och de sociala medierna mäktiga verktyg när det gäller informationsspridning och att nå ut till målgrupper, men man måste likväl vara aningen försiktig då det också kan vara negativt med stora informationsflöden.

Titel: Vallöften i Lokala medierFörfattare: Johan Olsson och Mathias StenbackUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionenför journalistik, medier och kommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2012Handledare: Nicklas HåkanssonSidantal: 54Antal ord: 16 643Syfte: Att undersöka hur Göteborgs-Posten skildrat de lokala partiernas vallöften inför kommunalvalet 2006.Metod: Kvalitativ textanalys enligt ECA (Ethnographic Content Analysis) samt kvantitativ metod.Material: Göteborgs-Posten, 2006-08-17?2006-09-17Huvudresultat: Med avstamp i teorier kring mediernas dagordningsfunktion samt medielogik och nyhetsvärdering har vi identifierat lokala vallöften somskildrats av Göteborgs-Posten. Vi har också undersökt förhållandet mellan avgivna och medierade vallöften. Vi ser en journalistik som intar en passiv och speglande roll. De förtjänster som kan skönjas i de fall tidningen söker presentera och tydliggöra vallöften för väljarna, innebär nackdelar i form av att journalistiken blir behäftad med brister.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor:Hur konstruerar de Lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter?? Kan en organisation få publicitet i de Lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta?? Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de Lokala medierna, vilka är dessa?? I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier?? Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet?Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner ? narratologi.Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden.

När älgskötselområden fick registreras 1992 skrev regeringen att de lokala samråden i jakt och viltfrågor skulle intensifieras. Lokala samrådet är en partsammansatt grupp som har till uppgift att försöka enas om ett gemensamt förslag angående förvaltning och tilldelning av älg. Syftet med studien var att analysera lokala samrådets funktion, älgskötselområdens roll i lokala samrådet samt älgskötselområdens deltagande i de lokala samråden. Undersökningen utfördes med hjälp av litteraturstudier. För att få en djupare förståelse i ämnet intervjuades fyra tjänstemän som har mycket kunskap i ämnet.

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Huvudresultat: Resultatet visar att det huvudsakliga skälet för informanterna att ta del av nyheter är för att få direkta upplysningar om omvärlden samt att stilla nyfikenhet och allmänt intresse. Det visar sig också att nätet är den främsta kanalen för att ta del av nyheter. Nyhetsmedier är dock bara ett sätt för unga att hålla sig informerade om sin omvärld, de använder också personliga nätverk för detta, både Facebook och genom att prata med kompisar och familj. Lokala nyheter anses av vissa vara intressanta, hos andra saknas intresset helt. Igenkänning en gemensam nämnare för vad som väcker känslor och intresse hos informanterna gällande nyheter, även nyheter med dramatisk eller underhållande prägel intresserar.

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Syftet med uppsatsen är att inventera förekomsten av lokala arbetsplaner i historia på gymnasieskolor i Skåne kategorisera dem, och titta på anledningar till att utformningarna skiljer sig åt, eller varför kanske arbetsplaner saknas. Arbetet inleds med en titt på nationella styrdokumenten och vad de förtäljer oss om lokala arbetsplaner i enskilda ämnen och vad planerna bör innehålla. De lokala arbetsplanerna kategoriseras och analyseras utifrån ett antal kriterier. Frånvaron av arbetsplaner behandlas också. Resultaten pekar på stora brister i skolornas rutiner.

Det råder en form av nybyggaranda bland de som arbetar med sociala medier. För mig har det i arbetet med undersökningen framkommit att företagens engagemang inom sociala medier handlar om två saker, målgrupp och tid. Företag förlorar den yngre målgruppens förtroende om de uteblir från den virtuella arenan. Den äldre generationen har inga planer att förändra sitt beteende och därför har företag fortfarande tid att förbereda sig..